Gaia (grekiska Γαία) eller Ge (Γη) var i grekisk mytologi moder Jord. Ordet gaia betyder "mark", "land", "jorden". Ge är samma ord fast på den attiska dialekten (som talades i Athen). Gaia var jordens, moderlighetens och fruktbarhetens gudinna. Namnet påminner om det grekiska ordet giagia (γιαγιά) som betyder mormor och farmor.

Jaha nu vet jag lite mer om grekisk mytologi tack vare Wikipedia.

   Jag vet också att byskolan som låg ett stenkast ifrån oss brann ned. Och att byborna lät resa en minnessten i den vackert belägna skogsgläntan där skolbyggnaden låg.

         Jag vet också att vi måste ta oss i kragen och fortsätta med vår renovering. På övervåningen har vi hall x 2 och "tvrum" kvar att fixa. Den lilla hallens dörrar ska målas i en fantastisk blå färg ( Royal, heter den visst )

Väggarna blir mandelfärgade och det höga taket ska kläs med bokhyllor, en ständig bristvara. Tvrum får samma blå dörrar, vi ska också slipa golv, byta tak & golvlister. Som pricken över...bygger vi en väggfast tvbänkbokhyllespis med blommbänk och belysning...Det blir nog bra när det är klart.

Toalett och sovrum är färdiga. Jag njuter storligen, särskilt på toa tillsammans med C Linné och floraväggen. Den brandskadade orgeln fick bli allt-i-ett-hylla, där trängs nu aloegelen, toapapperet, aporna och dasslitteraturen. Det gamla handfatet från källarens uttjänta toaletter byggde vi in i en kommod bestående av en gammal bänkskiva som laserades brunsvart. Handukshängaren är ihopsatt av "tonreglage" ifrån samma tramporgel. Toaletten fick låna bakelitlocket av sina äldre kompisar. Välskurad och skinande vit fick den också en ny knopp. Ovanför spegeln som också funkar som stänkskydd hänger Dicks egendesignade lampa.

Det är jättefint och det blev väldigt billigt. Vi ska fortsätta i samma anda, renovera själva, återanvända och ta det varsamt. Då hinner man också med att skogsvandra, plugga grekisk mytologi och njuta.....

....bilder, fast på sne !

Vi läser mycket här hemma, just nu heter min "bussbok" : Drömliv. Den är skriven av Kajsa Ingermansson & Karin Nordlander.

I drömliv ger vi näring åt själen, för det är där vi har vår verkliga kraft och potential. Med själen i förarsätet fylls livet med mening, glädje och magi.

Drömliv är inte bara inspiration för stunden. Boken erbjuder ett helt nytt förhållningssätt till livet och ger dig chansen att bli lycklig på riktigt.

En riktigt god bok som med ett "lättsamt" sätt berör livets största fråga: Vad är ett liv och hur vill just jag leva i motgång och framgång och att det "lilla" kan vara grundklangen i att vara lycklig på riktigt.

I morse kvillrade min grundklangslycka i mig. Jag väcktes av en ömsint smekning på kinden, ett par klarblå ögon och en mun som viskade till mig..

-Vad du är vacker, älskling.

Lite senare, väl uppstigen får jag en present av min kära, kloka vän Helena.

En bakhanduk med sockerkaksrecept ! Den ska jag rama in och hänga upp på väggen som en evig påminnelse om att nästa gång jag blir sugen på sockerkaka så överlämnar jag till expertisen, nämligen Helena.

Nu ska jag fördjupa mig i den befriande boken.

Njuta av att beach 2010 för mig inte innebär en slimmad, botox, silikon, fuskbrun, rynkfri, nyfriserad kropp inträngd i det senaste modet. Vingligt staplande fram på skyhöga klackar i sanden på jakt efter nya vita inredningsdetaljer till sitt vita franskinspirerade hem där maken står redo vid grillen och blommorna från den fantastiska trädgården är arrangerade i vackra bordsuppsättningar....

Puuh...fick jag med alla medias retucherade bilder & tips för ett lyckligt liv?

Dagen har blivit kväll. I skrivandets stund blickar jag ut över dalen. Det är nästan smärtsamt vackert med alla dessa gröna nyanser som skimrar i dom sista solstrålarna. Hästarna har ätit upp det färska nyslagna gräset och vilar halvsovande på tre ben. Peppe har intagit sin sovplats vid den öppna spisen. Han har blivit så kvällstrött på äldre dagar. På klädkroken hänger min nya tunika, jag måste ideligen pilla lite på den, bara för att den är såååå fin. På ett av köksskåparna står den nyinramade presenten. Det har varit en bra dag idag.

Nu tar jag helg.

....och sockerkakor som man kan slå ihjäl oxar med.

Bakning är inte min starka sida. Jag gjorde ett tappert försök igår, enligt kokboken så var det "den godaste sockerkakan". Pytt. Den blev stenhård och hamnade i sopkorgen.

Jag anser mig vara en mycket bra "kocka", och låter för det mesta bara ett recept inspirera mig. Slutresultatet liknar sällan det ursprungliga men smakar förträffligt. Att laga mat är för mig både kreativt och vansinnigt roligt. Men bakning...Nääää ! Kanske det har med att göra att jag inte är mycket för "sötsaker". Jag tycker att det mesta är alldelens för sött, det liksom knorrar på tungan och så värker det mellan ögonbrynen. Det låter knäppt, men så är det.

Matlagningen i vår familj har så att säga, på naturlig väg ålagts mig. Och jag har absolut inget emot det. Dick är också duktig på att laga mat, men jag är bättre.

 I helgen ska vi till trots baka kanelbullar, det enda bakverk som jag brukar lyckas med, dom är åtminstonde mjuka och goa så länge som dom är varma. Så på morsdag, min kära mamma, vill ni komma på middag med studsbullar till efterrätt ?....

Och till kära lilla mamma Gun där borta i Stockholm, vi kan ju alltid försöka släppa en studsbulle lös och hoppas på att den når fram. Hur som helst så flyger det varma kramar omkring och dom når med all säkerhet till Karlhäll !

Kärleksfulla morsdagskramar till alla förträffliga mammor, bullmorsor, köttbullsmammor, hönsmammor och till mammorna som är varken eller.

av Julio Cortazar är en fullständigt vansinnig liten bok. Här kan man få instruktioner i att gå uppför en trappa eller få tal del av författarens ; Tänk om berättelser...ni vet : Vad skulle hända om jag gjorde den här absoluta överträdelsen som just nu dök upp i hjärnan? Som att plötsligt börja dansa på biblioteket, eller kasta mig ned på alla fyra på torget eller, eller......

Jag tror att dom flesta har tänkt dessa tankar. Min äldsta son tyckte om att ställa "vad skulle du välja ? " frågor när han var liten, typ...

-Mamma, vad skulle du hellre göra...äta bajs eller dö ?

-Äta bajs, svarade jag, självklart !

Nu hör jag på radion att det är ett dagligt inslag med "vad gör du hellre" frågor.

För några år sedan var jag i Eindhoven i Holland och fick vara med om en märklig upplevelse.Vi besökte www.vanabbemuseum.nl . Ett modern museum, med en fantastisk arkitektur och enorma rum. Just då hölls en utställning som innehöll ovanstående "funderingar". Vi gick från rum till rum och i varje utrymme dök det upp något fullständigt oväntat, vakten utbrast i operasång, vi råkade ut för en "dealer" osv...Väl ute visste jag varken vad jag skulle tycka eller tänka, men en sak står klar, det var en oförglömlig upplevelse !

Appropå Julios betraktelser i konsten att gå uppför en trappa så kan jag meddela att vi har 20 steg i vår trappa som stärker våra benmuskler något oerhört, speciellt när verktyg och toalett finns på den övre våningen. Det blir en himla massa spring upp och ned, för alltid är det ju något som man glömt. Så egentligen behöver jag inte så mycket mera motion än jag får, jag springer omkring på 500 kvm och tillryggalägger säkerligen några km om dagen inomhus. Och med våra "luftiga" fönster så är ju den biten också ordnad. I sommar ska vi bearbeta dessa undermåliga fönster, ett riktigt skitgöra men ack så nödvändigt när Vattenfall har mage att ta 1 krona kwh. Huset läcker som ett såll och trots alla tänkbara "elsmarta" lösningar vi har gjort, så har vinterns kyla kostat kulor.

Nu har jag två lortiga hästar att borsta, en senil hund och hans älskade katt att ta hand om. Då kan jag utbrista i opera, ta på mig mina fulaste kläder och slänga mig ned på alla fyra. Dom, liksom små barn tycker inte att det är ett dugg konstigt.........

...urtica dioega soppa.

Plocka späda nässlor, koka dom tillsammans med potatis och lök. Släng dit lite buljong och kryddor. Låt koka till potatisen (små bitar) är klar. Mixa och tillsätt  grädde efter behag.

Att ett så stickigt otrevligt ogräs kan förvandlas till en sådan len soppa.

Idag är jag precis så mjuk och len som soppan jag lagade igår. Orden ska rinna behagfullt genom strupen och inte sticka i halsen på vare sig mig eller läsaren.

I går hade vi en trevlig stund under regntunga skyar. Vi smidde silver tillsammans med mamma och hennes lärare. Det är inte det lättaste att forma, löda och slipa, men det är fruktansvärt roligt. När vi förlovade oss gjorde vi varandras ringar och att smida ger mersmak.

Jag saknar möjligheten att kunna lägga in foton på datorn, jag har tagit en hel del bilder på slutet, vissa av dom riktigt bra. Förhoppningsvis kommer det någon vänlig dataduktig person, fulladad med ny programvara och bara ber om att få laga till det stackars skrället. Härom dagen trodde jag faktiskt att han kom, men det visade sig att han var nedstigen från en helt annan himmel.

Men jag bjöd in Jehovas vittne på en kopp thè och en "pratstund".....visst kan jag hålla med om att vi lever i en hård värld och att vi ska vara goda, förlåtande och medkännande. Det vore ju fantastiskt om vi fick leva i ett paradis utan ormar. Men "gosse", när din nära, kära behöver blod så vägrar du, eller när "frugan" tar ton så ska hon underordna sig, eller när religionen fördömer abort. Dagen efter knackade det på dörren igen, och se, där stod han igen. Denna gång med höggravid fru och dotter. Han måste ha tyckt att jag var en potentiel ny församlingsmedlem. Eller så tyckte han bara att det skulle vara kul att visa familjen dom där tokskallarna som bor i en kyrka.

Appropå kyrkan, så ska vi börja med att röja i salen. Rummet är ca 10x15 meter med en takhöjd på ca 6, och det är fyllt med grejer. Först alla kyrkbänkar, predikstolar, orglar och pianon. På det tillkommer alla möbler och ouppackade lådor som vi inte har kunnat placera pgr av renoveringen och som grädde på moset en del av mamma och Bengts överblivna saker. Det är inga "skitsaker", så förhoppningsvis blir det loppis i sommar.

Men jag tycker att den vackert snidade Jesus ser lite ledsen ut ibland när han blickar ned i från sitt kors. -Men snart Jesus ska det bli andra bullar !

Du kommer förvisso inte att få vara med på loppis, då lyfter vi varsamt ned dig och låter dig vila hos oss i bostadsdelen. Men sen ska du åter få se ut över dina "domäner". För du bor egentligen i ett väldigt fridfullt rum om man bortser från alla dessa saker.

Vänligen Kia

 inte bara skitless. jag vill också "make a statement ....http://www.mama.nu/blogg/mias-blogg/

Mina två grabbar kom ut ifrån mig, ungefärligen som barn föds ur kvinnokroppar.

Med en oändlig kärlek och en satans massa smärta.

Två av dom,liksom "ploppade" ut. Den ena före den andra. Han blev ju naturligtvis den äldre. Den andra blev den yngre. Därimellan så "tog" jag några Aborter. Ochhh Huuuuu....

sånt får man inte prata om. Inte heller får man prata om barn som man föder ut, alldelens genomskingliga, nästan som plasten man drar över kycklingen i kylskåpet.

Pontus, kallade vi honom för. Han fick plats i en rondskål, ni vet en såndär lagomskål.

Lagom, det är vad jag hela tiden ska vara.

Var lagom, säger min pappa. För guds skull utelämna dig inte. Säg inte ditten och datten. Visa inte upp din smärta !. Min mamma tycker likadant. Hon är mera intrigant. Visa upp din smärta, säger hon. Men gör det för guds skull på kyrkogården där "plastade" kyckling ungar hör hemma. Där kan man bränna upp liket och vandra vidare.

....egentligen så speciellt synd om mig. Solen lyser därutanför. Jag /vi har tagit en långpromenad. Solen lös jättemycket på mitt ansikte och jag fick tusen miljoners fräknar. Fast lite synd om mig är det ändå... Jag har taskig ekonomi, en trettiofemårig missbrukare till man och ett ständigt dåligt självförtroende.-Åhh tittadär går hon ju ! - Hon dendär !Jag har ju stick i stäv, skiljt mig. Så får man ju helt enkelt göra vid fyrtio plus. Även om mannen (den äkta,ringprydda) är världens tristaste. Så där som vissa gubbar kan bli.

Han till och med luktar lite så där "gubbigt" som äldre trista herrar kan göra. Han föredrog att förnedra mig och zappa mellan Tv:kanalerna. Skittrist gubbe med andra ord.

Näää, jag föredrar ett karl, som drar på sig sina Converse, luktar gott och har levt ett liv i missbruk. Han vet åtminstonde hur livet ska levas. Han klär på sig arbetsbyxorna,drar el och snickrar. Kostymklädda män, som man måste stryka pressvecks brallor till och inte är händigare än att kan stava till hammare, göra sig icke besvär hos mig.

Det är så himla skönt att äntligen få modet till att befria mig.

Det är inte skönt att leva i ett förnedrande äktenskap. glassigt och storvulet. Bara för att jag föll för ett hus på landet.  Och HAA,Haa jag har fortfarande ett hus på landet. Men utan skittrist gubbe..... numera kan jag stava till KVINNANS RÄTT och leva.

Så det är egentligen ett dugg synd om mig. Fräknarna syns på min näsa och solen lyser.

.....dra mig baklänges, inte mera än faktiskt hälften på en högaffel.

Högafflar tycker jag inte om. Såvida dom inte visar sig behövliga.

Jag och älsklingen har precis gjort färdigt hästarna för natten. I uthuset doftar det av hö och sommar. Mmmmmm Ums. Doften av rent hö, sommarnatt och den något fuktiga doften av regn berusar mig. Bättre och mera än något vitt vin någonsin kommer att göra. På telefonen har jag pratat med mina söner. Jag fick minst tre högafflar i röven. Uppstopade som min mammas " högaffeluppmatningsprocedur".

-Jag ska minasann visa dig att livet inte är varken svårare eller enklare än vad jag får genomgå.

Högaffel  i rumpan!

Hästarna tycker att höet smakar alldelens förträffligt. Likaså tycker jag och älsklingen. Hö både smakar och doftar gott. Mitt, vårt och hästarnas hö.

Högafflar kan du också använda dig av.......du som icke längre kan känna av berusning.

 Om du pillar in fyra gafflar i det onämnbara så kan du ju använda den till sin ursprungliga upppgift. Skotta hö med den.

Högafflar,my asss !!!!!!